Om en person du talar med inte tycks lyssna, var tålamodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.

- Nalle Puh

minnen är för att vi ska kunna minnas juni rosornas doft när det råder vinter i våra liv.

Det är viktigt att alla vi människor får känna hur kärlekens vingar bär oss var vi vill i världen.

Varje dag så möter vi olika val, En del är lätta & en del är svåra.

Men det är val som vi gör varje dag. Många gånger helt omedvetet och ibland medvetet utifrån strategier och bästa förutsättningen för en som individ.

Vad är möjligheterna som ges!

Vissa dagar har vi extra låga dagar och då vill vi inget annat än att få en lång varm omtänksam kram från någon som förstår man är lite låg,

Vissa dagar vill man bara gå omkring och krama alla, skitsamma om det är en främling bara man får dela med sig hjärtats bubblor...

Vi behöver dom där dagarna som skiljer känslorna åt, För att få oss att stanna upp ett ögonblick och värdera vad som är viktigt för oss, alltså dom små men ändå viktiga sakerna som är lätt att det går förbi.

Förstå också att varje dag är inte den andre lik och det inte finns garantier för morgondagen.  Att känslorna får oss att stanna upp ibland och vi måste känna själva vad som är vårt sanna värde.

Hur vi värderar oss själva.

Hur andra värderar oss...

hur andra tänker om mig och hur tänker jag mig om andra?

Ibland tänker man till också om kommunikationen.

Finns det dialog mellan eller är det bara monolog?

( M, lånade ditt citat, den var så bra!)

Vi alla behöver få någonting tillbaka också, Ibland behöver vi bara att få, en viss period, kanske för vi befinner oss i en livskris av något slag.

Ibland så tvärtom, att man måste offra sig för andra.

VI kan inte vara egoistiska men vi kan inte heller vara för generösa.
Man måste lära sig att finna en balans för vad som är ge och att ta,

ett samspel måste finnas mellan, men det gäller att båda parter hajar spelplanens regler.
Annars kan det bli lite svårt när man står där år efter år och bara ger och ger och hoppas på att människan ska fatta tillslut.

Man måste prioritera vissa saker, Man är nummer ett i sitt liv.
En själv är den viktigaste människan i sitt liv.

Ibland så kommer livet emellan och jag vill ta ansvar för mitt liv.

Ibland kommer det tider så man måste välja att rycka upp istället för att plantera. Tider då man måste vidare istället för att stanna.

ibland så måste jag lossa på andras krampaktiga fingrarna som håller

taget om mig och inte vända mig om utan gå framåt i livet. 

Framåt mot okända mål. Med alla dess konsenkvenser som följer.

Men ibland  när man offrar något så får man trefaldigt tillbaka.

Både på gott och ont

men är man medveten om riskerna och sina brister,

Kom ihåg, att älska andra människor är stort men att älska sig själv är större.

För när man älskar sig själv då kan man älska andra människor utan gränser utan krav.

Låt solen och månen få vara dina vänner.

Låt dom båda få förstå vad det är du känner. 

Låt dem få visa dig vägen fram genom mörker till ljus 

och okända stränder. 

Låt båda få tala till dig min vän

Båda vill de säga - ut ur mörkret och finn kärleken. 

Låt solens ljus få läka dina sår. 

Låt månen få skänka dig tilliten

på vägen som du går. 

För snart natten förvandlas till dag. 

Du hör fåglarna sjunga igen och

kärleken inom dig gror. 

Och allt du lärt på vägen var en prövning för kärleken. 

Kärleken till dig själv. 

Ärlighet mot varandra i all ära, orden får tala sitt eget språk.
Trots att de kanske sårar sin kära, så det inte slutar med onödiga bråk
Att våga säga vad man vill göra, innan vännen börjar fantisera.
Och ta sig tid att på den andra höra, borde man göra så mycket mera.

Hur ska man få andra att förstå, vad man önskar i livet.
Kan inte bara låta tiden gå, och ta allting för givet.
Alla tänker vi på olika sätt, att säga något är viktigt.
Ingens ordval är fel eller rätt, tystnad kan inte vara riktigt.

Man ser hur livet passerar, i en hastighet man inte rår på
Framtidsmål som attraherar, förutsätter ibland att man är två
Andra mål kräver ensamhet, för alla är det fritt att välja.
Men berättar man så alla vet, behöver man inte sin stolthet svälja.

Att välja kan vara nog så besvärligt, det gamla invanda känns rätt.
Även om gemenskap är härligt, man faller tillbaka till det som är lätt.
Ett val mellan kärlek då och då, eller framtidsmål mot större äventyr.
När jag hör hur klockan tickar och går, jag mot storstaden kosan styr.

Det finns någon som inte kan, besvara de ord jag har att gett.
I går du hela mitt hjärtat vann, en framtid i tystnad jag sett.
I tysthet kan man ensam sträva, bländad av glansen från sin gloria.
Ingen människa som ens tid kan kräva, när på egen hand man skriver sin historia 

---------------------------------------------------------------------------------------------

vacker dikt med lite rim i...

dagens finaste höst bild! Mysfaktorn blir hög också!

 sol uppgång med löften om en ny dag.

är jätte deprimerad för att elvis serien ska sluta på metro tidningò- han förgyller ju min morgonò!